Översikt

Handeln är en otroligt viktig näring i Sverige. Den sysselsätter en betydande andel, cirka 500 000 individer, och främjar integration av nyanlända och ungdomars inträde på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Handelsrådet har en av fyra som för närvarande är sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden börjat sin karriär inom handeln. 

Den siffran visar tydligt hur viktig näringen är för unga, nyanlända och för individer som har varit arbetslösa, som instegsjobb till den svenska arbetsmarknaden.

Handelsnäringen ger därmed en möjlighet för ett stort antal individer att få anställning, inkomst, kontakter och ett socialt nätverk.

Statistik från Handelsrådet visar också på den stora problematik som finns inom handeln då det är en näring med stor arbetskraftomsättning.

Av alla de som hade sitt första jobb inom handeln (25 procent av alla sysselsatta) är det tydligt att inte alla stannade inom näringen utan majoriteten bytte jobb. Det visar sig exempelvis att enbart cirka sju procent av de som var arbetslösa innan de fick jobb inom handeln är arbetslösa inom ett år, motsvarande siffra för genomsnittet i övriga sektorer i Sverige är 14 procent (Daunfeldt och Fergin-Wennberg, 2016).

Åldersfördelningen av anställda inom näringen visar samma tydliga mönster. Att näringen karakteriseras av en oproportionerligt hög andel unga (särskilt kvinnor) och en lägre andel äldre jämfört med genomsnittet i riket som helhet. Det är bara besöksnäringen som har en mer skev åldersfördelning, vilken karakteriseras av många unga kvinnor. 

 
Retail-Research-team-Sweden-web.png

Vem är vi?

Vi är fyra forskare som forskar om detalj- och partihandeln. Det finns många olika intressanta aspekter som är specifika för dessa branscher. Eftersom branscherna har gemensamt att de har en stor arbetskraftomsättning har vi valt att fokusera på hur karriärvägar ser ut för de som är anställda inom dessa branscher.

LÄS MER →

industriutmaningar

Sysselsättning inom detaljhandeln och partihandeln drivs av en rad faktorer samtidigt. Omsättningen inom både detaljhandeln och partihandeln ökar samtidigt som nationell och internationell pris- och kostnadskonkurrens tenderar att slå ut de minst effektiva företagen inom handeln och partihandeln. Detta i kombination med IT-utvecklingen har förändrat företagens behov av arbetskraft. Handelns digitalisering medför exempelvis att behovet av arbetskraft minskar, vilket är särskilt tydligt inom partihandeln.

Å andra sidan medför digitaliseringen en ökad efterfrågan på specifik kompetens. Arbetsmarknadsstatistiken visar att företag inom både detaljhandeln och partihandeln söker efter anställda med en viss typ av kunskap. Statistiken visar även att de under de senare åren har blivit allt svårare för företagen att rekrytera anställda med rätt kunskap.

Ur ett samhällsperspektiv är den här typen av arbetskraftomsättning inte alltid av ondo eftersom det kan fungera som en inkörsport till arbete. För näringen och för de enskilda företagen är detta dock ett stort problem eftersom arbetskraftomsättning av den här typen är mycket kostsam.

Företagen spenderar mycket resurser på att rekrytera och att utbilda nyanställda, en investering som inte ger avkastning om personerna generellt sett är benägna att byta arbetsplats inom en snar framtid. För nystartade och små företag vilka har än mindre utrymme för felrekryteringar, är en hög personalomsättning extra problematiskt och kan dessutom utgöra ett hinder för entreprenörskap. För näringen i stort handlar det även om den totala kompetensförsörjningen och hur attraktiv sektorn är som arbetsplats.

Med tanke på den snabba förändring som sker inom samtliga branscher och den medföljande press (exempelvis genom ökad konkurrens) och krav på förändring, där e-handeln är ett tydligt exempel, behövs det kompetent personal som har både erfarenhet och kunskap om näringen.

Individer med kunskap och erfarenhet inom handeln har bättre förutsättningar att identifiera och möjliggöra de förändringar som krävs för att företaget ska kunna bibehålla och på sikt även förstärka sin konkurrenskraft (Bush och Chaganti, 1999).  

RetailResearch-mall-shopping.png

Arbetskraftomsättning inom detaljhandeln och inom partihandeln är en problematik som har uppmärksammats av olika instanser (se mer i Tidigare studier). Handelsrådet har till exempel skapat en hemsida där man kan följa olika karriärvägar för handelsanställda och vilka utbildningar som behövs för olika yrken.

Detta är ett intressant initiativ men vi hävdar att det bör kompletteras med en kartläggning av de handelsanställda inom partihandeln där man undersöker vilka faktiska karriärvägar de anställda har tagit (vi kan exempelvis följa alla anställda inom partihandeln över tid och observera vilken typ av utbildningar de har).

Eftersom vi kan följa de anställda i mer än tjugo år har vi information om deras olika val och tidigare anställning men även vilka som slutar inom partihandeln och var de tar vägen efter det. Vi kan även följa de val som en framtida entreprenör gör för att se om det finns gemensamma nämnare.

Kunskap om vilka som slutar inom partihandeln och var de tar vägen är minst lika intressant eftersom det kan vara en viktig pusselbit när det gäller att förstå varför de anställda väljer att stanna eller komma tillbaka efter de har genomfört en utbildning eller jobbat inom en annan näring under en tid. 

 

Projektmål

Målet med projektet är att finna gemensamma nämnare hos anställda som stannar inom partihandeln en längre tid, de personer som avancerar inom näringen, de som slutar och de som väljer att bli entreprenörer. Projektet kommer därmed kunna visa på de utbildningar och tidigare erfarenheter som bidrar till en lång och framgångsrik karriär inom partihandeln, som anställd eller som ägare till ett eget företag. Denna kunskap är av största vikt för anställda, enskilda företag och näringen i helhet.

RetailResearch-Wholesale.png

En minskning av personalomsättningen innebär på kort sikt kostnadsbesparingar för företag och på lång sikt en möjlighet att bygga upp en kompetens som ökar företagens och branschens konkurrenskraft.

Arbetskraftomsättning är mycket kostsamt och projektet syftar till att öka kunskapen om hur den kan minskas. På kort sikt lösgör detta resurser som kan användas mer effektivt. På lång sikt handlar det om att behålla sina anställda och den kompetens som de besitter och har erhållit, antingen genom utbildningar på jobbet eller genom erfarenhet. Särskilt relevant är det att behålla anställda som har jobbat inom sektorn i många år och de som har relevant kunskap (genom utbildning eller genom erfarenhet).

Att i en större utsträckning kunna behålla sin personal innebär att ett företag lättare och mindre kostsamt kan bygga upp sin kompetensbas. Det är de anställdas kunskap som på lång sikt skapar tillväxt, förnyelse och utveckling inom företag och även bidrar till att företaget kan överleva på marknaden.

Att minska personalomsättningen är även viktigt ur de anställdas perspektiv då hög personalomsättning påverkar trivseln på en arbetsplats negativt. På kort sikt innebär minskad personalomsättning ett bättre arbetsklimat för den anställde. Ett bättre arbetsklimat stimulerar de anställda till att stanna kvar och utvecklas och bidrar på längre sikt till att de anställda kan utveckla sitt humankapital och sina karriärmöjligheter.

Denna typ av grundläggande och omfattande kartläggning och analys av de anställda har inte tidigare gjorts och bidrar därmed med ny och betydelsefull kunskap. Kunskap som är till gagn för företag inom näringen men även för näringen som stort.


Referensgrupp

Till vår hjälp har vi en mycket kompetent referensgrupp som består av en sammansättning av företag från partihandeln, detaljhandeln och aktörer inom det offentliga näringslivet.

Conny Olsson, HR ansvarig, BERGENDAHLS, Hässleholm. Conny har som HR ansvarig stor insikt i hur personalomsättningen ser ut samt vilka utmaningar de möter.

Björn Lindblad, VD, MIO, Jönköping. Björn bidrar med perspektiv från ett företag med många sammanlänkade företag inom samma koncern.

Marie Andersson, personalchef, IKEA, Jönköping. Som personalchef på ett stort företag bidrar Marie med relevant information och insikter om branschens utmaningar och möjligheter. 

Pia Andersén, personalansvarig, TEAM SPORTIA, Jönköping. Liksom Marie för IKEA har Pia direkt insikt i personalfrågor, men kan bidra med ett perspektiv på en mer aggregerad nivå.

Jonas Månesköld, regionansvarig, STADIUM, Västra Götaland. Som regionansvarig på ett större handelsföretag har Jonas en övergripande insikt i personalfrågor samt de beslut som påverkar dessa.

Sven Rydell, näringslivschef, JÖNKÖPING KOMMUN. Som näringslivschef har Sven insikt i de strukturella problem och möjligheter som finns inom handeln i en medelstor växande kommun.

Jesper Lidhjelm Steen, VD, JÖNKÖPING CITY AB. Jesper har god insikt i hur handeln och samarbete med övrigt näringsliv fungerar.